Det pågår sedan många år en betydande FoU verksamhet inom bränslecellområdet. De länder som visar störst intresse för bränsleceller är USA, Kanada, Japan och Tyskland. Europa ligger industriellt något efter Nordamerika och Japan men är i flera fall ledande inom grundforskning. En förändring i USA kan komma eftersom den nya administrationen lämnat förslag om att kraftigt minska anslagen till US Hydrogen Programme där PEFC och bränsleceller för framdrift av bilar ingår. Detta är fortfarande bara ett förslag och en kraftig lobbyverksamhet pågår för att ändra på det.
Tillverkning av bränsleceller görs i första hand i Nordamerika och Japan med några få undantag. Det finns dock en del företag i Europa och även i Sverige som tillverkar bränsleceller. Antalet demonstrationsprojekt och förkommersiella tillämpningar ökar vilket kräver större finansieringsvolymer både från det privata näringslivet och av offentliga medel.
Det finns flera olika drivkrafter för att utveckla bränslecellsteknik. Det är oftast att bygga upp en bärkraftig exportindustri. Det finns ett starkt växande internationellt behov av att kunna producera el med lokalt producerade bränslen med en hög verkningsgrad och minimal miljöpåverkan. En annan viktig drivkraft är att få fram effektiva militära produkter, att kunna använda kraftkällor med liten profil och stor energitäthet. På den traktionära sidan är användningen av lokalt producerad vätgas som drivmedel i bränslecellsfordon den stora drivkraften.
Miljöfaktorerna är viktiga främst att minska emissionerna som påverkar den lokala miljön samt att minska CO2 emissionerna för att kunna uppfylla förpliktelserna i Kyoto-överenskommelsen. Bränsleceller bedöms ha en potential för att kunna användas för sådana tillämpningar.
I dagsläget är dock tekniken inte helt kommersiellt tillgänglig. Det krävs stora forsknings- och utvecklingsinsatser med offentlig finansiering för att detta skall kunna bli möjligt.
Olika samarbetsorganisationer mellan departement, finansiärer, forskningsvärlden och industrin har startats på många ställen, exempelvis:
- USA: SECA, The Solid State Energy Conversion Alliance
- EU: FCH JTI, Fuel Cell and Hydrogen Joint Technology Initiative
- Tyskland: NOW, Nationale Organisation Wasserstoff und Brennstoffzellentechnologie
- Kanada: Hydrogen and Fuel Cells Canada
- Danmark: Brint og brændselsceller i Danmark Partnerskabet
- Japan: Fuel Cell Commercialization Conference, FCCJ
- Norge: Hydrogenplattformen
- Finland: Fuel Cell Finland Industry Group
I Europa har forskningen tidigare haft prioritet från EU medan industrin har svårare att få medel för utveckling av produkter. EU:s nya initiativ med JTI, Joint Technology Initiative kan komma att ändra på detta förhållande eftersom de deltagande industrierna kommer att ha stort inflytande över hur medlen för FoU skall fördelas.
I USA har flera olika initiativ tagits för att bränslecellerna skall kunna nå marknaden och snabbare och för att industrin skall kunna öka sina tillverkningsvolymer. Ett statligt inköpsprogram har startats för att köpa olika typer av bränsleceller för användning i statens tjänst exempelvis fordonsflottor och för elproduktion och kraftvärme till offentliga byggnader. Det finns dock i USA förslag på att deras hydrogen program som främst är inriktat på fordonssidan men även PEFC-teknik skall skäras ner väsentligt. Det är ännu inte beslutat och diskussioner pågår. Högtemperaturbränsleceller exempelvis SECA programmet berörs inte av detta förslag
Storleken på subventionerna för utveckling av bränsleceller och vätgasområdet har ökat väsentligt de senaste åren främst beroende på att större kostbara demonstrationsprogram har satts igång. En uppskattning av den årliga budgeten för offentlig finansiering till bränsleceller och vätgasområdet per land omräknad i EUR.
- USA 350 MEUR (500 MUSD)
- Japan 285 MEUR (42 MdrYEN)
- Tyskland 135 MEUR
- EU 67 MEUR
- Danmark 19 MEUR (130 MDKK)
- Finland 8,5 MEUR
- Norge 9 MEUR (115 MNOK)
Siffror för en del större länder som Storbritannien, Korea, Indien, Kina och Taiwan samt flera europeiska länder tillkommer. Det pågår en omfattande utvecklingsverksamhet inom den privata industrin som inte offentligg&oum